Norden i centrum – veckan som gått: H&M, Novo och dubbla räntebesked

H&M: starkare lönsamhet blev veckans stora svenska bolagsbesked

H&M redovisade en nettoomsättning på 57 189 miljoner kronor i Q3, jämfört med 57 017 miljoner kronor samma kvartal i fjol. I lokala valutor ökade försäljningen med 1 procent.

Det tydligaste beskedet kom i lönsamheten. Rörelseresultatet steg till 6 037 miljoner kronor från 4 914 miljoner kronor och rörelsemarginalen förbättrades till 10,6 procent från 8,6 procent. Bruttomarginalen steg till 54,0 procent från 52,9 procent.

H&M uppger samtidigt att kvartalets marginaler påverkades positivt av engångseffekter på cirka 1,6 procentenheter kopplade till tullar och varuimport. Det gör att den underliggande kostnadsutvecklingen blir viktig att följa även efter ett starkt kvartal.

Riksbanken stod still – men signalen blev stramare

Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent. Själva räntenivån ändrades alltså inte, men kommunikationen blev tydligare åt det stramare hållet.

Direktionen bedömer att styrräntan behöver höjas mer framöver än i juniprognosen för att inflationen ska stabiliseras kring 2 procent. Om inflations- och konjunkturutsikterna står sig väntas höjningarna inledas redan i år.

Det är en viktig förändring för svenska hushåll och räntekänsliga bolag. Veckans svenska penningpolitiska besked handlade därför mindre om dagens 1,75 procent och mer om att räntetoppen kan ligga högre än tidigare bedömt.

Norges Bank höjde till 4,50 procent

Norges Bank höjde styrräntan från 4,25 till 4,50 procent. Motiveringen var att en något stramare penningpolitik behövs för att få inflationen tillbaka till målet inom rimlig tid.

Centralbanken bedömer att räntan sannolikt behöver ligga kvar på en hög nivå en tid och är beredd att höja ytterligare om inflationsutsikterna kräver det. Den nya räntebanan ligger också högre längre än i juniprognosen.

Skillnaden mellan Sverige och Norge blev därmed tydlig under samma vecka: Riksbanken höll still men signalerade kommande höjningar, medan Norges Bank redan tog nästa steg.

Novo Nordisk flyttade blicken mot 2030

Novo Nordisk använde sin kapitalmarknadsdag för att lägga fram nya strategiska ambitioner. Bolaget vill bland annat lansera fler än fem produkter med potential att bli så kallade multi-blockbusters till 2030 och nå mer än 150 miljarder danska kronor i försäljning från pipelineprodukter 2035.

Novo uppgav också att målet är att intäktstillväxten 2026–2030 ska ligga i nivå med branschkollegor och att kapaciteten för oral GLP-1 ska kunna skalas så att tio gånger fler personer med obesitas kan behandlas.

För investerare flyttades fokus därmed från dagens dominans för Ozempic och Wegovy till frågan om hur bred nästa generation av tillväxtprodukter faktiskt blir.

Finland: producentpriserna steg 7,3 procent

Statistikcentralen rapporterade att producentpriserna för industrin steg med 7,3 procent i augusti jämfört med samma månad 2025. På hemmamarknaden var uppgången 6,0 procent och för exportprodukter 8,6 procent.

Högre priser på raffinerade petroleumprodukter och basmetaller bidrog till uppgången. Samtidigt dämpades prisökningen av lägre priser på bland annat el samt papper och pappersprodukter.

Siffrorna visar att kostnadstrycket fortfarande är tydligt i delar av den finländska industrin, även om bilden skiljer sig mellan produktgrupper.

DivLabs blick: tre saker att bära med sig från vecka 39

För det första förbättrade H&M lönsamheten betydligt snabbare än omsättningen. För det andra blev den nordiska räntebilden tydligt stramare, både genom Norges faktiska höjning och Riksbankens nya signaler. För det tredje försöker Novo Nordisk övertyga marknaden om att nästa tillväxtfas ska bli bredare än dagens GLP-1-framgångar.

Det gör att vecka 39 inte främst bör kommas ihåg för en enskild börsdag. Den gav i stället flera besked som kan påverka förväntningarna på nordiska bolag och räntor långt in i hösten.