DivLab
Norden i centrum – inför vecka 39 med nordiska bolag, marknadsförväntningar och räntebesked.

Marknad

Norden i centrum – inför V.39: H&M:s marginaler, Novos nya väg och dubbla räntebesked

DelaXFacebook

Vecka 39 handlar mindre om klockslag och mer om tre stora frågor: kan H&M lyfta lönsamheten, kan Novo Nordisk övertyga om nästa tillväxtfas och hur hökaktiga blir Riksbanken och Norges Bank? DivLab går igenom marknadens förväntningar och vad som faktiskt kan överraska.

10 min läsningDivLab Redaktion1 unik läsare

Vecka 39 ser på pappret ut som en kalendervecka fylld av presentationer, rapporter och centralbanksbesked. Men för marknaden är den mer koncentrerad än så. Tre frågor sticker ut: om H&M kan förbättra marginalerna, om Novo Nordisk kan visa en trovärdig väg bortom dagens beroende av semaglutid och om de nordiska centralbankerna blir mer hökaktiga när energi och inflation åter pressar upp räntediskussionen.

Det är där den verkliga potentialen för överraskningar finns. Ett räntebesked helt enligt förväntan kan bli odramatiskt, medan en ny räntebana, en oväntad marginal hos H&M eller en mer offensiv strategi från Novo Nordisk kan förändra marknadens syn betydligt mer än själva tidpunkten för publiceringen.

H&M: marknaden räknar med ett litet marginallyft

H&M:s Q3-rapport på torsdag är veckans tydligaste svenska rapportsiffra. Konsensus från Modular Finance, baserad på 27 analytikerestimat, pekar på en nettoomsättning på 57,12 miljarder kronor. Det är i stort sett oförändrat mot 57,02 miljarder kronor samma kvartal i fjol.

Den viktigare förväntningen ligger i lönsamheten. Analytikerna räknar med ett rörelseresultat på 5,10 miljarder kronor, jämfört med 4,91 miljarder ett år tidigare. Rörelsemarginalen väntas därmed stiga till 8,91 procent från 8,6 procent och bruttomarginalen till 53,37 procent från 52,9 procent.

DivLabs tolkning är därför att försäljningen i sig inte behöver bli veckans stora H&M-fråga. Det mer intressanta blir om bolaget verkligen visar den marginalförbättring som redan ligger i förväntningarna. Ett resultat nära konsensus men med svagare marginaler skulle ge en annan signal än samma omsättning kombinerad med tydligt bättre lönsamhet.

Riksbanken: oförändrat är baslinjen – tonen kan bli viktigare än räntan

Inför Riksbankens besked är marknadens huvudscenario att styrräntan lämnas oförändrad på 1,75 procent. Både Swedbank och Nordea räknar med oförändrat i september men en höjning med 25 punkter i november. ING har en liknande huvudbild och beskriver ett oförändrat men tydligt mer hökaktigt besked som det mest sannolika utfallet.

Skillnaden mellan prognoserna ligger alltså mindre i torsdagens räntenivå och mer i vad Riksbanken signalerar därefter. Swedbank räknar med att räntebanan höjs så att sannolikheten för en novemberhöjning närmar sig 40 procent, medan Nordea ser en betydligt tydligare signal och bedömer att den nya banan kan peka mot omkring 70 procents sannolikhet till novembermötet.

Det gör räntebanan och kommunikationen till den verkliga marknadsfrågan. Om Riksbanken lämnar räntan still men tydligt öppnar för en snabb höjning senare i höst blir beskedet i praktiken stramare än rubriken 'oförändrad ränta' antyder.

Norges Bank: här är osäkerheten större

I Norge är förväntningarna betydligt mindre samlade. Styrräntan ligger på 4,25 procent och ekonomer är delade mellan en höjning till 4,50 procent redan i september och att Norges Bank väntar till november. Nordea hör till dem som räknar med oförändrat på torsdag och en senare höjning.

Osäkerheten har ökat efter att norsk inflation i augusti landade på 3,3 procent. Samtidigt har Norges Bank tidigare sagt att ytterligare en höjning fortfarande kan bli nödvändig, medan tillväxten varit svagare än väntat. Reuters beskriver marknaden som prissatt för ytterligare en höjning på 25 punkter före årsskiftet.

Det betyder att ett oförändrat besked inte automatiskt är mjukt och en höjning inte automatiskt är starten på en lång ny höjningscykel. Det centrala blir hur Norges Bank beskriver balansen mellan inflation och avtagande aktivitet – och var den nya räntebanan placerar nästa steg.

Novo Nordisk: investerarna vill se vad som kommer efter dagens storsäljare

Novo Nordisks kapitalmarknadsdag på måndag har en annan typ av förväntansbild. Här finns inget enkelt konsensustal att slå. I stället ligger pressen på strategin. Inför mötet har stora investerare efterlyst tydligare besked om hur bolaget ska bredda läkemedelsportföljen och minska beroendet av semaglutidbaserade Ozempic och Wegovy.

Konkurrensen från Eli Lilly har skärpts samtidigt som investerare vill se fler tillväxtben, både genom egen forskning och genom partnerskap eller förvärv. Därför blir kapitalmarknadsdagen ett test av om ledningen kan visa en trovärdig pipeline bortom dagens kärnprodukter och samtidigt förklara hur Novo ska återta fart inom fetmabehandlingar.

Det som sannolikt spelar störst roll är alltså inte ännu en genomgång av den nuvarande verksamheten. Marknaden behöver få bättre svar på hur nästa tillväxtfas ska se ut.

AstraZeneca och Mærsk: två bolag där omvärlden redan flyttat spelplanen

AstraZeneca går in i veckan efter ett bakslag i en sen fas-studie för bröstcancerläkemedlet camizestrant i kombination med Ibrance. Kombinationen nådde inte studiens primära mål, men analytiker från bland annat RBC och Barclays beskrev beskedet som hanterbart respektive i stor utsträckning väntat. När AstraZeneca möter investerare under veckan blir därför pipelinekommentarer och hur bolaget sätter bakslaget i ett större sammanhang mer intressanta än själva kalenderpunkten.

För A.P. Møller–Mærsk är frågan i stället global handel och frakt. Bolaget och Hapag-Lloyd har beslutat att återföra ytterligare fyra gemensamma linjer till Suezkanalen, vilket kortar transporttiderna jämfört med rutten runt Afrika. Samtidigt har bolagen varit tydliga med att fortsatt återgång beror på att säkerhetsläget i Mellanöstern inte försämras.

Mærsk blir därmed ett av veckans tydligaste nordiska bolag för att läsa av hur geopolitik slår igenom i transportkostnader och leveranskedjor.

DNB och Equinor: Norge handlar om både ränta och energi

DNB håller sin Q3 pre-close call samma dag som Norges Bank lämnar räntebesked. Det är ingen resultatrapport, men kombinationen gör banken intressant eftersom en förändrad norsk räntebana snabbt kan påverka marknadens antaganden om bankernas räntenetto och kreditmiljö inför Q3.

Equinor går in i veckan i ett helt annat läge. Bolagets vd Anders Opedal varnade i veckan för att energimarknadens 'stötdämpare' håller på att försvagas när störningarna i Mellanöstern drar ut på tiden. Reuters beskrev oljepriset som nära 110 dollar per fat under veckan och europeiska gaslager som låga inför vintern.

För Equinor är det därför mindre relevant att ingen kvartalsrapport kommer under V.39. Bolaget fungerar i stället som en direkt nordisk temperaturmätare på en energimarknad där priser, tillgång och geopolitik åter blivit centrala börsfrågor.

Nokia och Nordea: färre egna katalysatorer – men tydliga sektorsignaler

I Finland är bolagskalendern lugnare. Nokia går in i stängd period inför Q3 den 22 september och rapporterar först den 22 oktober. Det betyder att veckan sannolikt ger färre bolagsspecifika besked, men Nokia förblir ett relevant namn när marknaden omvärderar tempot i AI- och infrastrukturinvesteringar.

Nordea rapporterar Q3 den 15 oktober. För banken blir vecka 39 därför mer en fråga om sektorsignaler än en egen rapport. Räntebeskeden i Sverige och Norge påverkar inte direkt ECB:s styrränta, men de ger ny information om hur den nordiska räntecykeln utvecklas och hur olika centralbanker bedömer inflationstrycket.

Finland blir därmed mindre av en resultatmarknad den här veckan och mer av en plats där Nokia och Nordea kan spegla två större teman: teknik/infrastruktur och bank/ränta.

Det här kan faktiskt överraska marknaden under V.39

Den största möjliga svenska överraskningen är inte att Riksbanken publicerar 09.30, utan om den nya räntebanan blir tydligt mer hökaktig än marknaden räknat med. För H&M ligger ribban i marginalerna: konsensus räknar redan med förbättrad lönsamhet trots nästan oförändrad omsättning.

I Norge är själva räntebeslutet mer öppet. En höjning till 4,50 procent skulle bekräfta den stramare linjen direkt, medan oförändrat tillsammans med en tydlig signal om november fortfarande kan hålla höjningsscenariot levande.

Och i Danmark är Novo Nordisks kapitalmarknadsdag ett strategitest snarare än ett siffertest. Om ledningen kan ge marknaden bättre synlighet kring nya läkemedel, affärsutveckling och konkurrensen med Eli Lilly kan det väga tyngre än någon enskild presentationsslide.

Bolag i artikeln

Relaterat på DivLab

Källor