Privatekonomi
Hur mycket pengar bör man ha sparat vid 25, 35, 45 och 65?
Hur mycket pengar bör man ha sparat vid 25, 35, 45 och 65? Jämför sparande efter ålder och förstå hur inkomst, pension, mål och risk påverkar nivån.
Har du 50 000 kronor sparat vid 35 – är det lite eller mycket? Hur bra ligger du till om du har 500 000 kronor vid 45? Och hur mycket behöver du egentligen ha när du närmar dig pensionen?
Det är frågor som många någon gång ställer sig.
Vi jämför oss med vänner, kollegor och människor vi ser på nätet. Någon verkar ha köpt sin första bostad före 25. En annan berättar att portföljen passerat en miljon vid 35. Samtidigt kanske någon som är 45 precis har börjat spara ordentligt.
Men ekonomiska jämförelser är svårare än de först verkar.
Två personer med exakt samma sparkapital kan ha helt olika ekonomiska förutsättningar. Den ena kan ha stora bolån och låg tjänstepension. Den andra kanske bor billigt, har låg skuldsättning och en stark pension genom jobbet.
Det finns därför inget magiskt belopp som alla ska ha vid en viss ålder.
Men det går att ta reda på om din ekonomi är på väg åt rätt håll.
I den här guiden går vi igenom hur du kan tänka vid 25, 35, 45 och 65 års ålder – både kring sparande och hur risken kan förändras genom livet.
Det viktigaste först: det finns inget facit
Det är lockande att vilja ha en enkel tabell: 25 år – 100 000 kronor, 35 år – 500 000 kronor, 45 år – 1 miljon kronor och 65 år – 3 miljoner kronor.
Problemet är att en sådan tabell säger väldigt lite om hur bra din ekonomi faktiskt är.
Tänk på två 35-åringar. Den första har 400 000 kronor på börsen, stora konsumtionslån, ingen buffert och höga fasta utgifter. Den andra har 100 000 kronor investerat, en bra buffert, inga dyra lån, stabilt månadssparande, tjänstepension och låg boendekostnad.
Vem ligger bäst till?
Det går inte att svara bara genom att jämföra portföljvärdet.
Därför är det bättre att se åldern som en ekonomisk kontrollstation än som ett facit.
Hur mycket har andra svenskar sparat?
Tillgänglig svensk sparstatistik visar en sak väldigt tydligt: skillnaderna är enorma.
Medianen för finansiellt sparande är dessutom betydligt lägre än man lätt kan tro efter att ha läst ekonomiforum och sociala medier.
Olika svenska sammanställningar pekar ungefär mot följande storleksordningar:
Men här finns en mycket viktig brasklapp.
Sverige har ingen komplett statistik som visar hela varje persons förmögenhet. Siffrorna ovan fångar därför inte automatiskt pengar hos andra banker, kapital i bostaden, tjänstepension, andra pensionstillgångar, företag, fastigheter eller andra investeringar.
De ska därför inte användas som mål.
Däremot berättar de något viktigt: om du är 30 år och inte har flera hundra tusen kronor sparat är du långt ifrån ensam. Och om du redan har byggt upp ett större kapital än så har du sannolikt kommit längre än många andra i samma ålder.
| Ålder | Ungefärlig median i tillgänglig sparstatistik |
|---|---|
| 20–34 år | omkring 20 000–25 000 kr |
| 35–49 år | omkring 30 000–60 000 kr |
| 50–64 år | omkring 70 000–75 000 kr |
| 65+ | omkring 100 000–165 000 kr |
Hur mycket bör man ha sparat vid 25?
Vid 25 är det lätt att känna att man ligger efter.
Någon kompis kanske redan har köpt bostad. Någon annan har börjat investera. På nätet dyker människor upp som påstår sig ha hundratusentals kronor på börsen innan de fyllt 25.
Men för många ser verkligheten helt annorlunda ut.
Vid den här åldern kanske du nyligen har börjat arbeta, avslutat studier, flyttat hemifrån, fått din första riktiga lön eller börjat betala alla levnadskostnader själv.
Därför är det sällan storleken på kapitalet som är det viktigaste vid 25.
En bra ekonomi vid 25 börjar med grunden
- Ha någon form av buffert. En trasig bil, tandläkarräkning eller oväntad utgift ska helst inte behöva finansieras med ett dyrt lån.
- Undvik dyra skulder. Ett regelbundet fondsparande gör mindre nytta om du samtidigt betalar mycket hög ränta på konsumtionskrediter.
- Börja spara regelbundet. 500 eller 1 000 kronor i månaden kan kännas litet, men vanan är betydligt viktigare än många tror.
- Ge långsiktiga pengar tid. Den stora fördelen med att vara 25 är inte att du redan hunnit spara ihop mycket. Det är att du har lång tid kvar.
Är 100 000 kronor mycket vid 25?
Har du 100 000 kronor i finansiellt sparande vid 25 har du byggt en stark grund.
Det betyder inte att 100 000 kronor är nivån alla borde ha nått.
En person som studerat till 25 kanske precis har fått sin första heltidslön. Någon som började arbeta vid 19 har haft sex år mer på sig att bygga kapital.
Jämförelsen blir därför lätt orättvis.
Det viktigaste är vad som händer från och med nu.
Risk vid 25 – tiden är din största fördel
Hur mycket risk som är rimlig beror framför allt på när pengarna ska användas.
Pengar till en bostad om två år har en helt annan uppgift än pengar som är tänkta till pensionen om 40 år.
För ett mycket långsiktigt sparande finns tid att rida ut både börsuppgångar och börsfall. För pengar som snart ska användas är stora svängningar betydligt mer problematiska.
Det betyder att en 25-åring faktiskt kan ha låg risk i bostadssparandet och högre risk i pensionssparandet samtidigt.
Åldern avgör alltså inte risken ensam. Tidshorisonten gör det.
Hur mycket bör man ha sparat vid 35?
Vid 35 börjar livet ofta bli dyrare.
Kanske finns nu bostad, barn, bil, högre matkostnader, föräldraledighet, renoveringar, större försäkringar och fler fasta utgifter.
Samtidigt har många högre lön än vid 25.
Det gör 30-årsåldern till en intressant ekonomisk period. Det finns ofta större möjlighet att spara – men också betydligt fler saker att lägga pengarna på.
Vid 35 bör sparandet helst ha blivit en vana
Det viktigaste vid 35 är inte nödvändigtvis att portföljen nått ett visst värde.
En bättre fråga är: Har du byggt ett fungerande system för din ekonomi?
Lönen kommer in. Räkningarna betalas. En del går automatiskt till sparande. Bufferten finns separat. Långsiktiga pengar är investerade utifrån sin tidshorisont.
Det behöver inte vara mer avancerat än så. Men när systemet väl fungerar behöver du inte fatta ett nytt beslut om sparande varje månad.
Är 200 000 kronor bra vid 35?
Ja.
Men även här måste beloppet sättas i ett sammanhang.
200 000 kronor kan vara ett mycket starkt kapital för någon som nyligen fått ordning på sin ekonomi. För någon som tjänat bra i 15 år och bor billigt kan samma summa vara mindre imponerande.
Det finns också en stor skillnad mellan 200 000 kronor i tillgångar och 200 000 kronor i nettoförmögenhet.
Om du har 200 000 kronor investerat men samtidigt 150 000 kronor i dyra skulder ser situationen annorlunda ut.
Risk vid 35 – skilj på målen
En vanlig fälla är att tänka på allt sparande som samma pengar.
Men en 35-åring kan samtidigt spara till semester nästa år, nytt kök om tre år, större bostad om fem år, ekonomisk frihet om 20 år och pension om 30 år.
De pengarna har helt olika tidshorisonter. Därför behöver de inte heller ha samma risk.
Det är ofta mer användbart att dela upp ekonomin efter mål och tid än att bestämma en enda risknivå för hela sparandet.
Hur mycket bör man ha sparat vid 45?
Vid 45 blir ekonomin ofta betydligt mer etablerad.
Du kan ha arbetat i över 20 år. Lönen kan vara högre. Bostaden kan ha stigit i värde. En del av bolånet kan vara amorterat. Och de pengar du började investera tidigare i livet har haft tid att växa.
Det gör 45 till en bra ålder för en ordentlig ekonomisk genomgång.
Vid 45 blir helheten viktigare
- Hur stort är ditt finansiella sparande?
- Hur stora är skulderna?
- Hur ser tjänstepensionen ut?
- Hur hög är boendekostnaden?
- Hur mycket sparar du varje månad?
- Hur är investeringarna fördelade?
- När vill du kunna sluta arbeta?
- Hur mycket kapital behöver du innan dess?
För många börjar också pensionen kännas mindre abstrakt runt den här åldern.
Det är fortfarande långt kvar – men inte oändligt långt.
Är en miljon kronor bra vid 45?
En miljon kronor är ett stort finansiellt kapital.
Men inte heller miljonen berättar hela historien.
Tänk på två personer med en miljon kronor var. Den ena har dessutom låg belåning, bra tjänstepension, stabil inkomst och relativt små utgifter. Den andra har stort bolån, hög konsumtion, svag tjänstepension och planer på att sluta arbeta tidigt.
De behöver helt olika mycket kapital framåt.
Det är därför bättre att se miljonen som en milstolpe än som ett bevis på att ekonomin är färdig.
Risk vid 45 – du har fortfarande tid
45 kan låta nära pensionen när man jämför med 25.
Men för pengar som ska användas vid 65–70 finns fortfarande omkring två decennier kvar. Det är en lång tid på kapitalmarknaden.
Det betyder inte att alla bör ta hög risk. Men det betyder heller inte att man automatiskt behöver lämna börsen bara för att man passerat 40.
En bättre fråga är: När ska just de här pengarna användas?
Om svaret är om 20 år ser riskbilden annorlunda ut än om pengarna behövs om två år.
Hur mycket bör man ha sparat vid 65?
Vid 65 förändras frågan.
Tidigare i livet handlar sparandet till stor del om att bygga kapital. Nu börjar fokus för många flyttas mot att använda kapitalet på ett hållbart sätt.
Det betyder inte att alla slutar arbeta exakt vid 65. Den svenska pensionen har blivit mer flexibel och många arbetar längre.
Men någonstans runt den här perioden börjar inkomsten för många förändras. Lön ersätts helt eller delvis av pension. Och då får sparkapitalet en ny roll.
Det går inte att säga att alla behöver tre miljoner
Tänk dig två personer som båda går i pension.
Person A äger sitt boende med låg belåning, har låg månadskostnad, bra tjänstepension, små ekonomiska krav och vill leva ungefär som tidigare.
Person B har hög boendekostnad, vill resa mycket, planerar dyra fritidsintressen, har lägre pension och vill hjälpa barn och barnbarn ekonomiskt.
Det är uppenbart att Person B behöver ett betydligt större privat kapital.
Därför blir frågan 'Hur mycket bör jag ha vid 65?' nästan omöjlig att svara på utan att också fråga 'Hur mycket behöver du varje månad?'
Risk vid 65 – undvik att alla pengar har samma tidshorisont
Ett vanligt tankefel är att pension automatiskt innebär att allt ska säljas och läggas på ett bankkonto.
Ett annat är motsatsen: att allt kan ligga kvar på börsen eftersom börsen historiskt har stigit över lång tid.
Problemet är att pengarna ska användas vid olika tidpunkter.
Pengar du behöver nästa år har en kort tidshorisont. Pengar som kanske inte ska användas förrän om 15 år har en betydligt längre.
Därför kan det vara klokt att tänka i olika delar. Pengar som behövs snart behöver större stabilitet. Pengar som ska användas senare har längre tid att hantera värdesvängningar.
På så sätt behöver inte hela kapitalet få samma risk bara för att du nått en viss ålder.
Vad händer om du sparar varje månad?
Det är här jämförelserna blir riktigt intressanta.
Anta att en person börjar vid 20 års ålder och sparar varje månad.
För att göra jämförelsen någorlunda realistisk räknar vi med en genomsnittlig värdeutveckling på 3 procent per år efter inflation.
Det är inte en prognos och ingen garanti för framtida avkastning. Det är bara ett räkneexempel som visar hur tid och regelbundet sparande kan påverka resultatet.
Det här är kanske artikelns viktigaste tabell. Inte för att du måste följa någon av kolumnerna, utan för att den visar hur tid förändrar sparandet.
Den som sparar 3 000 kronor i månaden har själv satt in 180 000 kronor efter fem år, 540 000 kronor efter 15 år, 900 000 kronor efter 25 år och 1,62 miljoner kronor efter 45 år.
Men i vårt räkneexempel har kapitalet vid 65 vuxit till omkring 3,38 miljoner kronor.
Skillnaden kommer från att tidigare avkastning i sin tur fått möjlighet att växa.
Det är ränta-på-ränta-effekten. Och ju längre tiden går, desto större blir skillnaden.
| Ålder | 1 000 kr/mån | 3 000 kr/mån | 5 000 kr/mån |
|---|---|---|---|
| 25 | ca 65 000 kr | ca 194 000 kr | ca 323 000 kr |
| 35 | ca 226 000 kr | ca 679 000 kr | ca 1 131 000 kr |
| 45 | ca 443 000 kr | ca 1 330 000 kr | ca 2 217 000 kr |
| 65 | ca 1 128 000 kr | ca 3 384 000 kr | ca 5 639 000 kr |
Börjar du senare? Det är inte kört
Tabellen ovan kan lätt skapa motsatt effekt mot vad vi vill.
Den som är 40 och inte har börjat spara kan tänka: 'Jag borde ha börjat när jag var 20. Nu är det ändå för sent.'
Men det är fel slutsats.
Du kan inte ändra vad du gjorde för 20 år sedan. Du kan bara påverka nästa månad.
Det finns också flera saker som ofta förändras senare i arbetslivet: inkomsten kan vara högre, barnkostnader kan minska, bolånet kan vara lägre, karriären kan vara mer stabil och möjligheten att spara större belopp kan öka.
Att börja vid 40 är sämre än att börja vid 20. Men det är betydligt bättre än att börja vid 50. Och att börja vid 50 är bättre än att inte börja alls.
Fyra ekonomiska kontrollstationer genom livet
Det här är betydligt mer användbart än ett enda belopp per ålder.
| Ålder | Viktigast att fokusera på | Riskfrågan |
|---|---|---|
| 25 | Buffert, undvika dyra skulder och komma igång | Långsiktiga pengar har lång tid kvar |
| 35 | Göra sparandet automatiskt och skilja olika mål åt | Olika mål behöver olika risk |
| 45 | Se över helheten, pensionen och sparnivån | 20 år kan fortfarande vara en lång placeringshorisont |
| 65 | Planera uttag och hur länge kapitalet ska räcka | Pengar som behövs snart bör behandlas annorlunda |
Så vet du om du faktiskt ligger bra till
Vill du jämföra din ekonomi med något är dessa frågor bättre än att bara titta på portföljvärdet.
- Har du en buffert? Om en oväntad kostnad direkt leder till kreditkort eller lån är ekonomin känslig – oavsett hur gammal du är.
- Har du dyra skulder? Räntan på konsumtionslån och krediter kan äta upp mycket av effekten från ditt sparande.
- Sparar du varje månad? Det behöver inte vara ett extremt belopp. Regelbundenheten är viktig.
- Ökar ditt nettokapital över tid? Räkna tillgångar minus skulder. Om utvecklingen över flera år går åt rätt håll är det ofta mer relevant än hur mycket en jämnårig person råkar ha på sitt konto.
- Matchar risken tiden? Pengar till nästa års semester och pengar till pensionen bör inte behandlas som om de hade samma uppgift.
- Har du koll på pensionen? Privat sparande är bara en del av den framtida ekonomin. Allmän pension och tjänstepension kan stå för en mycket stor del av din framtida inkomst.
Så mycket 'borde' du alltså ha sparat
Om du kom hit för att få ett exakt nummer kan svaret kännas lite frustrerande.
Men det är också mer användbart: det finns inget universellt rätt sparkapital vid 25, 35, 45 eller 65.
Du kan däremot bedöma om du ligger bra till genom att titta på din buffert, dina skulder, ditt månadssparande, dina investeringar, din pension, ditt boende, din framtida inkomst och när pengarna ska användas.
Och framför allt: går din ekonomi åt rätt håll?
Om svaret är ja är det viktigare än om någon annan i din ålder råkar ha 50 000 eller 500 000 kronor mer än du.
Jämför gärna. Men använd jämförelsen som motivation – inte som ett facit över hur ditt liv borde se ut.
Vanliga frågor
Hur mycket pengar bör man ha sparat vid 25?
Det finns inget bestämt belopp. Vid 25 är det viktigare att ha börjat bygga en buffert, undvika dyra skulder och komma igång med ett regelbundet sparande. Har du redan omkring 100 000 kronor i finansiellt sparande har du byggt en stark grund, men det är inte ett krav för att ligga bra till.
Hur mycket pengar bör man ha sparat vid 35?
Vid 35 blir ett fungerande sparsystem viktigare än ett exakt belopp. Buffert, regelbundet månadssparande, rimlig skuldsättning och långsiktiga investeringar säger tillsammans mer om din ekonomi än bara värdet på portföljen.
Är 500 000 kronor mycket vid 35?
500 000 kronor i finansiellt kapital är ett betydande sparande vid 35 års ålder och ligger klart över medianen i den tillgängliga svenska sparstatistiken. Men skulder, boende och pension behöver också vägas in.
Är en miljon kronor bra vid 45?
Ja, en miljon kronor i finansiellt kapital är en stark milstolpe. Men hur bra ekonomin är beror även på skulder, boendekostnad, tjänstepension, inkomst och när pengarna ska användas.
Hur mycket behöver man ha sparat vid 65?
Det går inte att sätta ett generellt belopp. Behovet beror bland annat på pensionens storlek, boendekostnad, skulder, levnadsstandard och hur mycket pengar du vill kunna ta ut varje månad.
Ska man minska risken när man blir äldre?
Ofta blir riskhanteringen viktigare när tiden tills pengarna ska användas blir kortare. Men det betyder inte automatiskt att all risk ska tas bort vid en viss födelsedag. Tidshorisonten för varje del av kapitalet är viktigare än åldern ensam.
DivLab publicerar informationellt och redaktionellt utbildningsmaterial. Innehållet utgör inte personlig finansiell rådgivning och inte heller en individuell investeringsrekommendation. Marknadsinformation kan förändras efter publicering. Du ansvarar själv för dina beslut. Investeringar innebär risk och du kan förlora hela eller delar av ditt kapital.