GAV-kalkylator – räkna ut genomsnittligt anskaffningsvärde

GAV betyder genomsnittligt anskaffningsvärde och beskriver vad varje aktie eller fondandel i ett innehav i genomsnitt har kostat att anskaffa. I Skatteverkets information används oftast uttrycket genomsnittligt omkostnadsbelopp per styck. Orden används något olika i vardagen, men pekar här på samma grundidé: innehavets sammanlagda omkostnadsbelopp fördelat på antalet enheter.

GAV kan hjälpa dig förstå din position, men säger inte om ett värdepapper är billigt, dyrt eller lämpligt att köpa. För värdepapper på ett traditionellt aktie- och fondkonto är omkostnadsbeloppet dessutom relevant när vinst eller förlust på sålda andelar ska beräknas. Läs Skatteverkets aktuella beskrivning av genomsnittsmetoden och omkostnadsbelopp innan du deklarerar.

GAV = totalt omkostnadsbelopp ÷ antal aktier eller fondandelar

Beräkningen måste vara viktad. Ett enkelt medelvärde av köppriserna blir fel när köpen omfattar olika antal. Om du köper 10 aktier för 100 kronor och sedan 20 aktier för 50 kronor är det enkla medelvärdet 75 kronor. Det tar dock inte hänsyn till att dubbelt så många aktier köptes till det lägre priset. Totalkostnaden är 2 000 kronor och antalet är 30, vilket ger ett GAV på 66,67 kronor före courtage.

Behåll full precision genom alla steg. Om ett visat GAV avrundas och återanvänds vid nästa försäljning kan små differenser växa genom en lång transaktionshistorik. Kalkylatorn räknar därför vidare med fler decimaler än vad som normalt visas.

Ja, courtage vid köp ingår i anskaffningsutgiften och höjer därmed det totala omkostnadsbeloppet. Ett köp av 10 aktier för 100 kronor med 9 kronor i courtage kostar sammanlagt 1 009 kronor. Det är detta belopp som läggs till innehavets kostnadsbas.

Courtage vid försäljning behandlas annorlunda. Det minskar försäljningsersättningen och därmed det realiserade resultatet. Det ska inte läggas till eller dras av från GAV för de andelar som fortfarande finns kvar.

En partiell försäljning ändrar inte i sig GAV per kvarvarande enhet. De sålda enheterna får ett omkostnadsbelopp baserat på det GAV som gällde omedelbart före försäljningen. Samma belopp tas bort från innehavets totala kostnadsbas.

Om GAV är 67,60 kronor och 12 av 30 aktier säljs tas 811,20 kronor bort från omkostnadsbeloppet. De 18 återstående aktierna har fortfarande 67,60 kronor i GAV. Säljs hela innehavet blir både antal och kvarvarande omkostnadsbelopp noll; ett aktuellt GAV finns då inte längre.

Vid en vanlig split ökar antalet aktier medan det totala omkostnadsbeloppet normalt är oförändrat. En split där varje gammal aktie blir fyra nya gör därför antalet fyra gånger så stort och GAV per aktie en fjärdedel så högt. Vid en omvänd split sker motsatsen: flera gamla aktier läggs samman till färre nya och GAV per aktie stiger i motsvarande grad.

Alla bolagshändelser är inte så enkla. Inlösen, avknoppningar, fusioner och tilldelning av andra värdepapper kan kräva en särskild fördelning av omkostnadsbeloppet. Sök alltid upp bolagets villkor i Aktiehistorik och jämför med avräkningsnotor och bolagets information.

På ett investeringssparkonto deklareras enskilda vinster och förluster normalt inte affär för affär, eftersom kontot schablonbeskattas. En kapitalförsäkring har en egen skatterättslig struktur och försäkringsbolaget är den formella ägaren av tillgångarna. GAV kan ändå vara användbart på båda kontoformerna för att följa vad innehavet har kostat.

På ett traditionellt aktie- och fondkonto, ofta kallat depå, är omkostnadsbeloppet relevant när resultatet för sålda värdepapper räknas fram. Kontrollera alltid vilken kontotyp du faktiskt har och vilka aktuella regler som gäller hos din mäklare och Skatteverket. DivLabs guide för dig som vill börja investera beskriver kontoformerna i ett bredare sammanhang.