Marknad
Norden i centrum – 15 september: norsk gas lyfter handeln, inflationen skiljer Norden åt
Norges handelsöverskott nådde 100,4 miljarder norska kronor i augusti när gaspriserna steg. Samtidigt bekräftar SCB låg svensk KPIF-inflation, medan Danmark och Finland visar högre prisökningar. Här är tisdagens nordiska börs- och makroläge.
Tisdagens nordiska börsmorgon handlar om en viktig skillnad: dyr energi syns redan tydligt i Norges exportintäkter och Finlands prisstatistik, medan Sveriges augustiinflation fortfarande är låg. Nya norska handelsdata visar ett överskott på 100,4 miljarder norska kronor. SCB:s definitiva svenska augustisiffror bekräftar samtidigt att KPIF, Riksbankens målvariabel, låg på 0,7 procent.
Det här är ingen ny kursprognos för de nordiska börserna. Det är fyra olika ekonomiska utgångspunkter som spelar roll när marknaden värderar räntor, energibolag och företagens kostnader. Danmark redovisade 2,0 procents inflation och Finland 2,2 procent enligt sina nationella konsumentprisindex; Norges motsvarande siffra var 3,3 procent.
Norge: gaspriserna lyfte handelsöverskottet till 100,4 miljarder
Statistisk sentralbyrå, SSB, publicerade på tisdagen augustisiffror som visar norsk varuexport på 191,0 miljarder norska kronor och import på 90,6 miljarder. Handelsöverskottet blev 100,4 miljarder – det högsta på över tre år och 69,4 procent högre än samma månad i fjol.
Naturgasexporten uppgick till 77,7 miljarder norska kronor. Det var framför allt priset som drev ökningen: SSB:s genomsnittliga gaspris var 73,4 procent högre än i augusti i fjol, medan exportvolymen av gas i gasform ökade med 1,2 procent. Det är en viktig skillnad. Ett större överskott betyder inte att Norge producerade lika mycket mer gas.
För norska energibolag och statens intäkter är höga energipriser betydelsefulla. Men statistiken beskriver augusti, inte ett verifierat utfall för dagens handel på Oslobörsen. En starkare norsk krona kan också ge exporterande fastlandsindustri en annan effekt än energisektorn.
Sverige: SCB bekräftar låg KPIF – men el och diesel steg
SCB:s definitiva konsumentprisstatistik för augusti publicerades på måndagen klockan 08.00. KPIF-inflationen var 0,7 procent, oförändrad från juli. KPI steg 0,3 procent på årsbasis och KPIF utan energi sjönk till 0,5 procent från 0,6 procent.
Det är alltså inte en ny uppgång i svensk KPIF jämfört med de preliminära siffrorna som DivLab skrev om i går. Nytt i det definitiva materialet är detaljerna: lägre livsmedelspriser dämpade årstakten, samtidigt som el och drivmedel steg under månaden. SCB uppger att dieselprisernas månadsökning var den viktigaste drivmedelsfaktorn.
KPIF är Riksbankens inflationsmått och håller effekten av ändrade bolåneräntor konstant. Därför säger den låga augustisiffran något om prisbilden inför nästa penningpolitiska besked, men den säger inte ensam vad Riksbanken kommer att besluta eller hur en senare energiprisförändring slår igenom.
Danmark och Finland: högre inflation av olika skäl
Danmarks Statistik uppgav den 10 september att den danska inflationen enligt nationellt konsumentprisindex steg till 2,0 procent i augusti från 1,7 procent i juli. Den danska kärninflationen, exklusive energi och obearbetade livsmedel, var 2,2 procent. Restauranger och hotell bidrog mest till årstakten, särskilt högre priser för att hyra sommarhus.
Statistikcentralen i Finland publicerade på måndagen en nationell augustiinflation på 2,2 procent, upp från 2,1 procent i juli. Bensin, diesel och eldningsolja var de varor som höjde årstakten mest; finsk kärninflation enligt myndighetens definition var 1,4 procent. Finlands EU-harmoniserade inflationsmått var 2,4 procent.
Siffrorna visar varför en enda nordisk inflationsberättelse blir missvisande. Sverige, Danmark och Finland använder egna nationella index med olika innehåll; nivåerna ovan ska läsas som respektive lands egna mått, inte som en perfekt jämförbar tabell. EU:s harmoniserade index är bättre för jämförelser mellan EU-länder när hela augustimaterialet publiceras.
Norge: 3,3 procent prisökning – men årsjämförelsen spelar roll
SSB:s norska augustisiffror från den 10 september visade 3,3 procents KPI-inflation, upp 0,3 procentenheter från juli. Måttet KPI-JAE, som justerar för skatteändringar och exkluderar energivaror, låg på 3,0 procent.
SSB förklarar att en stor del av den högre årstakten kommer av jämförelsen med fjolåret: då sänktes föräldraavgifter för förskola och skolans fritidsordning. När priserna inte föll på samma sätt i år blir årsförändringen högre även utan en motsvarande ny kostnadschock denna augustimånad.
Det norska läget rymmer därför två berättelser samtidigt: dyr gas lyfter landets exportvärde, medan hushållens prisutveckling och ränteläge kräver en mer nyanserad tolkning än att bara ställa 3,3 mot Sveriges 0,7.
Det här blir viktigast att följa på de nordiska börserna
När handeln öppnar blir frågan inte om alla nordiska marknader påverkas likadant, utan vilka sektorer som faktiskt får stöd eller motvind. I Norge är gas- och exportintäkterna en konkret faktor. I Sverige visar SCB lågt KPIF trots stigande augustipriser på el och diesel. I Danmark är tjänstepriser och boendekostnader en större del av inflationsbilden; i Finland är bränslen tydligare.
De här officiella augustisiffrorna är ett underlag för dagens analys, inte ett påhittat börsutfall. Eventuella kursreaktioner, oljenivåer eller nya besked efter DivLabs research-cutoff behöver kontrolleras separat innan de kan beskrivas som dagens faktiska marknadsläge.