Fonder
Vad är en ETF? Så fungerar börshandlade fonder
Vad är en ETF och hur fungerar en börshandlad fond? Lär dig skillnaden mellan ETF och vanlig fond, handel, avgifter, riskspridning och vanliga risker.
En ETF kan innehålla hundratals eller tusentals aktier men köpas på börsen med ett enda knapptryck.
Det gör den till en blandning av två världar.
Innehållet fungerar på många sätt som en fond.
Handeln fungerar mer som en aktie.
ETF är en förkortning av Exchange Traded Fund, vilket på svenska betyder börshandlad fond.
Kort svar: vad är en ETF?
En ETF är en fond vars andelar handlas på en börs.
Precis som i en vanlig fond samlas många investeringar i samma produkt.
En ETF kan exempelvis äga:
- svenska aktier
- globala aktier
- obligationer
- företag inom en viss bransch
- bolag från ett visst land
- företag som ingår i ett visst börsindex
När du köper en andel i ETF:en får du indirekt exponering mot fondens innehav.
Den stora skillnaden mot en traditionell fond är att du normalt köper och säljer ETF-andelen på börsen under handelsdagen.
Är ETF samma sak som indexfond?
Nej.
Det här blandas ofta ihop.
Indexfond beskriver hur fonden förvaltas.
ETF beskriver framför allt hur fondandelarna handlas.
Många ETF:er följer ett index.
Men det finns också aktivt förvaltade ETF:er.
Och en vanlig indexfond som köps direkt genom ett fondbolag behöver inte vara en ETF.
- vanlig indexfond
- index-ETF
- aktivt förvaltad vanlig fond
- aktivt förvaltad ETF
ETF och indexfond är därför inte synonymer.
Ett enkelt exempel
Tänk dig ett index med 500 stora bolag.
I stället för att köpa alla 500 aktier själv kan en fond följa indexet.
Köper du en andel i fonden får du indirekt exponering mot hela portföljen.
Om fonden är börshandlad är den en ETF.
Du behöver fortfarande förstå vad fonden faktiskt äger.
Att det står ETF på produkten säger ingenting om risknivån.
En bred global ETF och en smal ETF med ett fåtal teknikbolag kan vara två helt olika investeringar.
ETF:er handlas under dagen
En traditionell fond handlas normalt till ett fondandelsvärde som räknas fram vid en viss tidpunkt.
När du lägger en fondorder vet du därför inte alltid det exakta priset när du trycker på köp.
ETF:er fungerar annorlunda.
De handlas på börsen och får löpande köp- och säljkurser.
Du kan därför se ett marknadspris under handelsdagen på ungefär samma sätt som för en aktie.
Vad är NAV?
Bakom ETF:ens börskurs finns värdet på fondens faktiska tillgångar.
Det brukar kallas NAV, Net Asset Value, eller fondandelsvärde.
Om alla värdepapper i fonden tillsammans, minus skulder, är värda 100 kronor per fondandel är NAV ungefär 100 kronor.
ETF:ens börspris brukar ligga nära detta värde.
Men det behöver inte vara exakt samma pris varje sekund.
Under vissa marknadsförhållanden kan ETF:en handlas något över eller under sitt NAV.
Då talar man om premie eller rabatt.
Spread – en kostnad som är lätt att missa
Eftersom ETF:er handlas på börsen finns normalt ett köppris och ett säljpris.
Anta att en ETF visar köpare på 99,90 kronor och säljare på 100,10 kronor.
Skillnaden är 20 öre.
Den skillnaden kallas spread.
Om du köper och omedelbart säljer igen kan du förlora pengar även om värdet på fondens tillgångar inte har förändrats.
För ETF:er är det därför inte bara fondavgiften som spelar roll.
Vad kostar en ETF?
Det gör att en ETF med mycket låg fondavgift inte automatiskt är det billigaste alternativet för varje sparare.
Särskilt vid små och täta köp kan handelskostnader få större betydelse.
Fondavgift
ETF:en har normalt en löpande avgift som dras ur fondens värde.
Courtage
Eftersom ETF:en köps på börsen kan banken eller nätmäklaren ta courtage.
Spread
Skillnaden mellan köp- och säljkurs blir en indirekt handelskostnad.
Valutaväxling
Om ETF:en handlas i en annan valuta än svenska kronor kan din bank ta betalt för valutaväxlingen.
Ackumulerande eller utdelande ETF
ETF:er kan hantera utdelningar på olika sätt.
Utdelande ETF
En utdelande, eller distributing, ETF betalar ut utdelningar till andelsägaren.
Pengarna kommer då in på kontot.
Ackumulerande ETF
En ackumulerande, eller accumulating, ETF återinvesterar i stället utdelningarna inne i fonden.
Du får ingen kontant utbetalning, men pengarna stannar kvar i fondens kapital.
Vilken variant en ETF använder framgår normalt av fondens dokumentation.
Det förändrar inte vilka företag fonden äger, men det påverkar hur kassaflödet till spararen ser ut.
Fysisk och syntetisk replikering
Om en ETF ska följa ett index behöver fonden på något sätt återskapa indexets utveckling.
Det kan göras på flera sätt.
Fysisk ETF
En fysisk ETF köper hela eller delar av de värdepapper som finns i indexet.
Syntetisk ETF
En syntetisk ETF kan i stället använda finansiella kontrakt, exempelvis swappar, för att få den avkastning som indexet ger.
Det kan göra det möjligt att följa vissa marknader effektivt, men det innebär också andra risker, bland annat en exponering mot motparten i kontraktet.
Det är en av anledningarna till att man bör förstå hur en ETF faktiskt är konstruerad och inte bara läsa fondens namn.
Valutan kan vara mer komplicerad än den ser ut
En ETF kan exempelvis handlas i euro men äga amerikanska, japanska och schweiziska bolag.
Det betyder att valutan du ser på börsen inte ensam berättar vilka valutaförändringar som kan påverka investeringen.
Det underliggande innehavet spelar stor roll.
Det finns dessutom ETF:er där valutarisken helt eller delvis säkras.
De brukar beskrivas som currency hedged eller valutasäkrade.
Valutasäkring kan minska viss valutaexponering men är inte gratis och förändrar inte risken i de underliggande värdepappren.
UCITS – en vanlig märkning på europeiska ETF:er
Svenska småsparare möter ofta beteckningen UCITS ETF.
UCITS är ett europeiskt regelverk för fonder.
Det ställer bland annat krav kring hur fonden får konstrueras, riskspridning och information till investerare.
Det betyder inte att en UCITS-ETF är riskfri.
En fond som investerar i en riskfylld marknad kan fortfarande falla kraftigt.
UCITS beskriver regelverket runt fonden, inte att värdet är skyddat.
Varför går vissa utländska ETF:er inte att köpa?
EU har regler om faktablad för många investeringsprodukter som säljs till privatpersoner.
Dokumentet kallas KID, Key Information Document.
Det ska bland annat beskriva:
- produktens risk
- kostnader
- vem produkten är avsedd för
- möjliga förlust- och resultatscenarier
Om nödvändig dokumentation saknas kan produkten inte marknadsföras eller säljas till europeiska privatkunder på vanligt sätt.
Det är en anledning till att vissa ETF:er som finns på exempelvis den amerikanska marknaden inte är tillgängliga för svenska privatpersoner, samtidigt som europeiska motsvarigheter kan vara det.
En bred ETF behöver inte vara lika bred som den låter
Namnet på fonden räcker inte.
Två ETF:er som båda innehåller ordet "global" kan följa olika index.
Ett globalt index kan exempelvis:
- ha eller sakna tillväxtmarknader
- väga USA mycket tungt
- innehålla olika antal bolag
- utesluta vissa sektorer
- använda hållbarhetsfilter
- vara koncentrerat till stora bolag
Det är därför viktigt att kontrollera vilket index fonden faktiskt följer och vilka de största innehaven är.
Tematiska ETF:er kan vara betydligt smalare
Det finns ETF:er för nästan allt:
- artificiell intelligens
- försvar
- ren energi
- halvledare
- cybersäkerhet
- robotik
- läkemedel
Ett tydligt tema kan kännas diversifierat eftersom fonden äger många bolag.
Men om alla bolag påverkas av samma ekonomiska faktor kan riskspridningen ändå vara begränsad.
Femtio bolag i samma smala bransch är inte samma sak som femtio bolag spridda över hela världsekonomin.
Vad bör man kontrollera i en ETF?
- Vad äger fonden? Läs vilket index eller vilken strategi den följer.
- Hur bred är riskspridningen? Kontrollera antal innehav, länder och sektorer.
- Vad kostar den? Titta på fondavgift, courtage, spread och eventuell valutaväxling.
- Hur hanteras utdelningar? Är ETF:en utdelande eller ackumulerande?
- Hur följer den sitt index? Är replikeringen fysisk eller syntetisk?
- Vilka valutor påverkar investeringen? Titta längre än bara på handelsvalutan.
- Vilka risker står i faktabladet? Läs fondens KID och annan officiell dokumentation.
ETF på ISK eller kapitalförsäkring
En ETF är själva investeringsprodukten.
ISK och kapitalförsäkring är kontoformer.
Det är två olika frågor.
En ETF kan i många fall förvaras på exempelvis ett ISK eller i en kapitalförsäkring, beroende på vilken produkt banken erbjuder.
Då påverkas beskattningen av kontoformen och de svenska skattereglerna.
Det är alltså viktigt att skilja på vad du investerar i och på vilket konto du äger investeringen.
ETF – sammanfattning
ETF betyder börshandlad fond.
Den kan ge enkel tillgång till en hel marknad eller strategi genom en enda börshandlad produkt.
Men ETF är inte en risknivå och inte heller en investeringsstrategi i sig.
Två ETF:er kan vara nästan så olika som två enskilda aktier.
Förstå därför framför allt vad fonden äger, vilket index eller vilken strategi den följer, vad den kostar, hur den handlas och vilka risker du faktiskt tar.
När de delarna är tydliga blir bokstäverna ETF betydligt mindre mystiska.
Källor
DivLab publicerar informationellt och redaktionellt utbildningsmaterial. Innehållet utgör inte personlig finansiell rådgivning och inte heller en individuell investeringsrekommendation. Marknadsinformation kan förändras efter publicering. Du ansvarar själv för dina beslut. Investeringar innebär risk och du kan förlora hela eller delar av ditt kapital.